jeudi 30 janvier 2014

Högkänslighet

Blir du störd av starka parfymer, av ambulansens siren, av starkt ljus? Blir du mycket upprörd av våld på tv eller skräckfilmer? Uppskattar du färger, trevliga dofter, smaker och all slags beröring (hud, tyg, ojämna/släta ytor)? Kan du röras till tårar av ett vackert landskap? Har du livlig fantasi och/ eller ett rikt inre liv? Har någon påpekat att du är 'alltför känslig'? Om du svarar 'ja' på dom flesta frågor så är du kanske en högkänslig person.

Ny forskning visar att ca. 15-20% av mänskligheten är högkänslig. Vad betyder egentligen 'högkänslig'? Neurologiskt sett betyder det att den högra hjärnhalvan dominerar hjärnverksamheten vilket åstadkommer att den högkänsliga tänker i förgreningar istället för lineärt. Den högkänsligas hjärna fungerar följaktligen på ett helt annat sätt än det som anses för 'normalt'. Tidigare ansågs mycket känsliga personer som avvikande, och dom skulle absolut skolas om till att bli som alla andra. Många berömda psykiatrar ansåg också att hög känslighet var tecken på mental sjukdom, vilket har gjort att dom flesta högkänsliga människor än idag förnekar sin egen känslighet och gömmer den mycket effektivt. I många fall försöker högkänsliga anamma majoritetens beteende och uppförande, vilket ofta leder till mycket lidande och ångest bland dom som är högkänsliga, dels för att detta tröttar ut dom, dels för att dom blir tvungna att undertrycka sina egna känslor och reaktioner. Det är bara dom senaste 15-20 åren som fenomenet med högkänslighet har börjat intressera forskarna. Elaine Aron, pionjär inom forskningen runt högkänslighet och själv högkänslig, har lett många intressanta forskningsprojekt som har lett henne till att skriva böcker om högkänslighet. Dessa böcker börjar nu att översättas till diverse språk, bl.a. svenska och finska.

Vad innebär det att vara högkänslig? Såhär beskrivs högkänsligheten på Sveriges förening för högkänsligas hemsida:
"De lägger märke till mycket mer än andra och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver de mer tid och energi än andra att smälta alla intryck. I själva verket handlar det om en sorts strategi för överlevnad - högkänsliga personer funderar och utvärderar eventuella risker innan de företar sig något, till skillnad från majoriteten människor som agerar snabbt därför att de vill hinna först och tänker sedan."

Den högkänsliga uppmärksammar många detaljer och hinner inte alltid filtrera alla intryck som tränger sig på. Därför måste högkänsliga få dra sig tillbaka för att vila och återhämta sig efter att ha varit utsatta för mycket ljud eller efter en tillställning där det funnits mycket folk (en fest, t.ex.). Den högkänsliga föredrar kanske att gå ut på lunch ensam, och det uppfattas ofta av arbetskamraterna som ett tecken på att den högkänsliga inte uppskattar dom andras sällskap. Väldigt ofta är den högkänsliga tystlåten i större sällskap, han eller hon observerar väldigt mycket för att sedan kanske börja delta. Det här beteendet tolkas ofta som avvikande, och den högkänsliga blir ofta utpekad som konstig, onormal, som en enstöring, intellektuell stropp eller nörd.
Det som är väldigt viktigt är att den högkänsliga personen förstår sig själv och sina reaktioner. Om han eller hon försöker leva som andra kommer det inte att gå i längden. Om den högkänsliga inte känner till sina egna behov kan han eller hon bli stressad, överväldigad och ängslig, och känslan av att stå utanför samhället bildas snabbt. Detta kan leda till dålig självkänsla och senare i livet även till svår depression.

Men högkänslighet behöver inte vara en last, utan den kan vara en fördel i många situationer. Den högkänsliga personen kan använda de talanger som medföljer högkänslighet både i sitt privatliv, i sitt jobb och i sina fritidsintressen. Kreativitet, intuition, djupsinnighet och empati präglar den högkänsliga, likaså ett globalt tänkande som gör att han eller hon ofta kan inse konsekvenserna av ett visst handlande långt före andra gör det. Om den högkänsliga är ung kan han eller hon välja ett sådant yrke där stressiga situationer kan undvikas, och till exempel där stor observationsförmåga och eftertanke är en nödvändighet. Högkänslighet är ofta förknippad med särbegåvning: alla högkänsliga är inte särbegåvade, men alla särbegåvade är högkänsliga. I Finland bildades en förening för högkänsliga i november 2013, och i Sverige finns det även en förening (se länkarna nedan). Det är mycket bra att högkänslighet uppmärksammas, eftersom den kan vara till stor nytta i dagens samhälle.

Så varför skriver jag egentligen om högkänslighet? Det är bara en minoritet av befolkningen som är högkänslig, så varför skulle man behöva bry sig om den? Jag har nämligen insett att jag själv tillhör denna grupp av människor som är högkänsliga. Tidigare var jag inte medveten om det, men nu har jag börjat förstå mycket som hänt i mitt liv utgående från högkänsligheten, och det känns som om en grind till en hemlighetsfull trädgård hade öppnats. Därför uppmanar jag dig som läser det här att titta runt omkring dig. Har du någon person i din omgivning som kunde vara högkänslig? Observera dina vänner, arbetskamrater och familj. Dina barn är kanske högkänsliga och skulle behöva mer stöd i skolan? Din make/maka beter sig 'onormalt' eller verkar alltför känslig, i ditt tycke? Då är det dags att du läser lite mer om högkänslighet och delar med dig av din kunskap till den person som kanske är högkänslig och som kanske har det svårt. 
Vänta inte. Gör det nu!


Högkänsliga i Finland
Sveriges förening för högkänsliga
The Highly Sensitive Person

dimanche 19 janvier 2014

'Välkommen' säger Kärringen mot strömmen

Jag är som kärringen mot strömmen, jag går alltid min egen väg, trots att det känns motigt ibland, trots att det kräver mycket energi, trots att det kanske blir ensamt att hela tiden gå mot strömmen. Men det är ett måste för mig : ifrågasätta, fundera vidare, diskutera, debattera, upptäcka nya saker, lära mig nytt, förmedla min kunskap. Hela tiden. Utan att stanna.
Det är länge sedan jag gjorde det på svenska. Det har blivit franska för fulla muggar under dom senaste 21 åren, eftersom jag flyttade hit till Lausanne (Schweiz) år 1993. Men nu ska det väl bli sprätt på min svenska, haha! Tja, finlandssvenska.... hur var det nu, är finlandssvenskan ett eget språk? Det debatterade vi ivrigt om på Helsingfors Universitet när jag studerade det svenska språket där. Kanske jag borde ta och googla lite om finlandssvenskan och titta vilken trenden är idag.
Häng med och upptäck vilka mina funderingar och tankar är, vad jag upplever i mitt vardags- och yrkesliv, och hur världen ser ut sedd från Centraleuropa. Sedd ur det perspektiv som är tillgängligt för mig, Kärringen mot strömmen!
Välkommen ut på äventyr!

Marina Berts
(nästan) äkta österbottning, född i Jakobstad